onedirectionloove

- Hej då tjejer! ropade Zayn.

- Hej då! svarade Quinn och Alice. Ha det så kul!

Vi kom ut ur lobbyn och Frida stannade till när hon såg limousinen. Hon stod och stirrade på den, sedan vände hon sig om mot mig och pekade på den.
- Är det, började hon. Allstå vi?
- Ja, limousinen är till oss, sa jag och skrattade.

Fridas perspektiv:

- Wow! sa jag. Jag kunde inte fatta att Zayn fixat en limousin bara för mig och honom.
- Du är bara för bra för att vara sann! sa jag och log mot honom.
- Du är bättre!
- Jag tror inte att det är möjligt, sa jag och Zayn log.
- Shall we? frågade han och gestikulerade mot limousinen.
- We shall! svarade jag och Zayn krokade sin arm i min och vi gick mot limon. Han öppnade bildörren och lät mig gå in, sedan sprang han snabbt till andra sidan limon och hoppade själv in.
- Det tar ett tag att åka dit vi ska, så vi kan väl prata lite om dig? sa han och tog min hand.
- Vi kan väl prata om dig i stället? försökte jag men Zayn lät mig inte komma undan så lätt.
- Nehej du! Jag vet så lite om dig och jag vill veta allt!
   Jag skrattade lite nervöst.
- Var ska jag börja? frågade jag.
- Du kan berätta om hur du har det hemma i Sverige, om familjen och skolan och så.
- Okej, sa jag som helst inte ville prata om hur jag hade det hemma, jag ville bara glömma det och helst av allt bara flytta därifrån och aldrig komma tillbaka, fast jag skulle aldrig klara mig utan Quinn och Alice.
- Jaa, Sverige är ett rätt tråkigt land, tycker jag själv...
- Jag gillar Sverige! flikade Zayn in och jag skrattade.
- Du skulle nog tycka att det var rätt tråkigt att bo där... i alla fall, jag bor med min mamma och pappa, men jag har en storebror som flyttat hemifrån. Jag var väldigt nära honom förut men sedan han flyttade han jag knappt träffat eller hört av honom. Han flyttade rätt långt bort, jag antar att han ville komma så långt ifrån mamma och pappa som möjligt.
- Vadådå? sa Zayn och såg lite orolig ut.
- Tja, det är rena helvetet hemma hos mig... sa jag och svalde. Mamma dricker bara för det mesta och pappa... gör i princip ingenting. Han jobbar när han vill och tar ledigt när det passar honom, jag förstår inte att de inte sparkat honom än, det är säkert bara för att chefen är en nära vän...
- Frida jag hade ingen aning, sa Zayn och kramade om min hand hårdare. Varför har du inte sagt något till mig?
   Jag ryckte på axlarna, jag hade inget svar.
- Sånt här är viktigt att prata med folk om, sa han.
- Jag vet, jag vet och jag gör det! Jag pratar med Alice och Quinn och Quinns föräldrar.
- Quinns föräldrar? sa Zayn frågande.
- Ja, man kan säga att jag i princip bott hos hemma hos Quinn det senaste halvåret och de har blivit nästan som föräldrar för mig.
   Jag berättade lite mer om hur jag hade det hemma och om min rätt så tuffa uppväxt. Jag paratade inte ofta med folk om min uppväxt och om hur jobbigt det var hemma, men med Zayn kändes det så lätt och han lyssnade och förstod mig.
- Men nu pratar vi om något roligare, sa jag oc Zayn nickade och tittade snabbt ut genom fönstret.
- Vi är faktiskt framme nu! sa han och vände sig mot mig. Limon stannade och Zayn hoppade ut.
- Vänta! ropade han och stängde dörren och snart öppnades dörren på min sida och jag möttes av Zayns stolta leende jag fnissade lite åt honom och han sträckte fram sin hand. Jag tog den klev ut och han stängde dörren bakom mig. Jag tittade runt och såg att vi befann oss på en vacker, vit strand.
- Vart ska vi? frågade jag och log.
- Dit, sa Zayn och pekade ungefär 50 meter bakom mig. Jag vände mig om och den vackra synen fick mig att dra efter andan.


Eftersom ni var så snälla och kommenterade mycket la vi ner all extra tid idag för att skriva ett nytt kapitel! :) Om ni är jätteduktiga och kommenterar ännu mer så kanske det kommer en ny del redan imorn, who knows ;) Hann tyvärr inte med några bilder till kapitlet, men, men :) <3