Kapitel 13
Nialls perspektiv:
Jag stod mittemot Quinn och såg in i hennes klarblåa ögon. En blond hårslinga hade fallit ner över ögat på henne och jag tog bort den och satte den bakom hennes öra. Hon log lite, jag såg att hennes kinder fick en rödare nyans och hon tittade ner i marken. Jag drog snabbt undan min hand och harklade mig.
- Öh, ska vi gå? frågade jag eftersom jag inte kom på något bättre.
- Ja, visst, svarade hon och vi började gå igen.
Vi gick tysta hela vägen till hotellet och det var rätt pinsam stämning.
Jag stod mittemot Quinn och såg in i hennes klarblåa ögon. En blond hårslinga hade fallit ner över ögat på henne och jag tog bort den och satte den bakom hennes öra. Hon log lite, jag såg att hennes kinder fick en rödare nyans och hon tittade ner i marken. Jag drog snabbt undan min hand och harklade mig.
- Öh, ska vi gå? frågade jag eftersom jag inte kom på något bättre.
- Ja, visst, svarade hon och vi började gå igen.
Vi gick tysta hela vägen till hotellet och det var rätt pinsam stämning.
- Vad fint väder det är, sa jag desperat efter att bryta tystnaden.
- Var det det bästa samtalsämnet du kom på? sa hon och skrattade gulligt.
- Kom på nåt bättre själv! sa jag och försökte låtsas vara sur men hennes skratt smittade av sig.
- Jag hoppas verkligen att du... jag kom på mig själv och ändrade mig snabbt. Eh, att ni får följa med på touren för era föräldrar.
- Ja, Frida och Alice får säkert, Fridas föräldrar bryr sig tyvärr inte och Alices brukar låta henne göra lite hur hon vill, sa Quinn. De vill att hon ska fatta sina egna beslut och ta ansvar och så... men mina föräldrar är lite väl överbeskyddande ibland.
Hon skrattade lite och jag log.
- Men vad menar du med att Fridas föräldrar inte bryr sig? frågade jag oroligt och Quinn berättade om hur jobbigt Frida hade det hemma.
- Oj, sa jag förvånat. Jag hade ingen aning om att hon hade det så tufft hemma.
Hon skrattade lite och jag log.
- Men vad menar du med att Fridas föräldrar inte bryr sig? frågade jag oroligt och Quinn berättade om hur jobbigt Frida hade det hemma.
- Oj, sa jag förvånat. Jag hade ingen aning om att hon hade det så tufft hemma.
- Nej, hon pratar helst inte om det.
Jag nickade tyst.
Jag öppnade dörren och vi gick in på rummet.
- Vilken film ska vi se? frågade Quinn.
Jag funderade en stund på vilka filmer vi hade.
- Har du sett någon av "The naked gun" filmerna? sa jag och skrattade lite.
Quinn log stort och nickade.
- Ja, jag har sett alla typ tre gånger men jag tröttnar aldrig på dem! sa hon.
- Okej, bra! sa jag och satte in filmen i dvd:n.
Quinns perspektiv:
Niall startade filmen och slängde sig sedan bredvid mig i soffan.
Vi skrattade oss igenom nästan hela filmen och det hade varit rätt svårt att kolla på filmen, äta pizza och skratta samtidigt.
- Vad gör vi nu då? frågade jag och Niall ryckte på axlarna.
- Pratar? föreslog han.
- Okej, sa jag.
- Så vad tycker du om London? frågade han och jag skrattade.
- Det har du ju redan frågat! sa jag.
- Ah, juste, sa Niall och skrattade lite han med.
Det blev tyst och Niall tittade in i mina ögon.
- Du Quinn, sa Niall efter en stund och jag nickade. Jag tror jag gillar dig.
Kapitel 13, vad tycks?? :) Jag vet att det blev väldigt, väldigt kort, men vi har haft jättestressigt de senaste dagarna med att packa och fixa allt...
Kapitel 14 kommer nog tyvärr inte ut förrän tidigast 1/1-12 (vi åker bort imorn tillfredag, kommer ej ha tillgång till dator), kanske ännu senare eftersom vi kanske ska bort igen...
Snälla kommentera! Det är så kul att läsa era gulliga kommentarer! :D
Hoppas ni gillade del 13! :) <3
Jag nickade tyst.
Jag öppnade dörren och vi gick in på rummet.
- Vilken film ska vi se? frågade Quinn.
Jag funderade en stund på vilka filmer vi hade.
- Har du sett någon av "The naked gun" filmerna? sa jag och skrattade lite.
Quinn log stort och nickade.
- Ja, jag har sett alla typ tre gånger men jag tröttnar aldrig på dem! sa hon.
- Okej, bra! sa jag och satte in filmen i dvd:n.
Quinns perspektiv:
Niall startade filmen och slängde sig sedan bredvid mig i soffan.
Vi skrattade oss igenom nästan hela filmen och det hade varit rätt svårt att kolla på filmen, äta pizza och skratta samtidigt.
- Vad gör vi nu då? frågade jag och Niall ryckte på axlarna.
- Pratar? föreslog han.
- Okej, sa jag.
- Så vad tycker du om London? frågade han och jag skrattade.
- Det har du ju redan frågat! sa jag.
- Ah, juste, sa Niall och skrattade lite han med.
Det blev tyst och Niall tittade in i mina ögon.
- Du Quinn, sa Niall efter en stund och jag nickade. Jag tror jag gillar dig.
Kapitel 13, vad tycks?? :) Jag vet att det blev väldigt, väldigt kort, men vi har haft jättestressigt de senaste dagarna med att packa och fixa allt...
Kapitel 14 kommer nog tyvärr inte ut förrän tidigast 1/1-12 (vi åker bort imorn tillfredag, kommer ej ha tillgång till dator), kanske ännu senare eftersom vi kanske ska bort igen...
Snälla kommentera! Det är så kul att läsa era gulliga kommentarer! :D
Hoppas ni gillade del 13! :) <3
Jullov!
Heeej!
Vi ville bara säga att under jullovet kommer vi inte att kunna uppdatera och skriva på novellen eftersom vi är bortresta och kommer inte att ha tillgång till dator. Vi vet inte riktigt hur länge vi blir borta, men vi vet att vi inte kommer att kunna skriva mellan den 27:e och den 30:e. Vi kanske också är borta mellan den 2:a och 6:e januari, men det är inte bestämt än. Så vi får helt enkelt se hur det blir! :)
Och snälla sluta inte kommentera! Det är så tråkigt att logga in på blogg.se och inte få läsa en till av era gulliga kommentarer. Så snälla fortsätt kommentera, det gör det mycket roligare att skriva! :) <3
Vi ville bara säga att under jullovet kommer vi inte att kunna uppdatera och skriva på novellen eftersom vi är bortresta och kommer inte att ha tillgång till dator. Vi vet inte riktigt hur länge vi blir borta, men vi vet att vi inte kommer att kunna skriva mellan den 27:e och den 30:e. Vi kanske också är borta mellan den 2:a och 6:e januari, men det är inte bestämt än. Så vi får helt enkelt se hur det blir! :)
Och snälla sluta inte kommentera! Det är så tråkigt att logga in på blogg.se och inte få läsa en till av era gulliga kommentarer. Så snälla fortsätt kommentera, det gör det mycket roligare att skriva! :) <3
Kapitel 12
Detta har hänt:
- Vi är faktiskt framme nu! sa han och vände sig mot mig. Limon stannade och Zayn hoppade ut.
- Vänta! ropade han och stängde dörren och snart öppnades dörren på min sida och jag möttes av Zayns stolta leende jag fnissade lite åt honom och han sträckte fram sin hand. Jag tog den klev ut och han stängde dörren bakom mig. Jag tittade runt och såg att vi befann oss på en vacker, vit strand.
- Vart ska vi? frågade jag och log.
- Dit, sa Zayn och pekade ungefär 50 meter bakom mig. Jag vände mig om och den vackra synen fick mig att dra efter andan.
Fridas perspektiv:
Jag stod bara och tittade, det var så fint! Lysande facklor lyste upp en liten del av stranden runt ett bord som var fint dukat med en vacker utsikt över havet.
- Det är så vackert! viskade jag, Zayn nickade stolt och flätade in sina fingar i mina. Är det du som har fixat allt?
- Jaa, fast det var inte jag som tände facklorna då, svarade han och log.
Jag kramade honom och han höll om mig länge. Det kändes så bra, att stå där i hans famn och känna värmen från hans kropp. Det var här jag hörde hemma, med Zayn. Han släppta taget om mig och tog tag i min hand. Vi gick mot facklorna och bordet mitt på stranden. Han gick fram till en av stolarna och drog ut den åt mig. Jag satte mig och han satte sig på den andra stolen. Precis när han satt sig kom någon bärande på en silverbricka med lock på. Han ställde ner den på min sida av på bordet och strax efter kom en till kille och ställde ner en likadan på Zayns sida.
- Oxfilé med pommes frites och bearnaisesås, smaklig måltid! sa en av dem samtidigt som han lyfte på locket, sedan gick de därifrån.
- Yummie! sa jag och Zayn skrattade.
- Gillar du det?
- Om jag gör! Typ favoritmaten! sa jag. Hur visste du?
- Jag är bra på att gissa! sa han och log.
Vi satt länge och åt och pratade om allt möjligt.
- Vill du gå en liten prommenad? frågade Zayn när vi ätit klart.
- Visst! sa jag och vi reste oss. Jag tog av mig skorna och Zayn gjorde samma sak. Vi gick längs strandkanten och vattnet sköljde över våra fötter när vågorna rullade in mot stranden.
Zayn harklade sig.
- Du, jag och killarna ska på tour snart... han tittade ner i sanden och han tog min hand. Det är inte så länge, bara några dagar, men jag kommer sakna dig så mycket.
- När åker ni? frågade jag och jag kände mig besviken för att jag snart inte skulle få träffa Zayn varje dag.
- Om typ 3,4 dagar, svarade han. Jag har tänkt på hur mycket jag kommer att sakna dig och... jag undrar om du kanske skulle vilja följa med på touren?
Jag stod tyst en stund och bara stirrade på honom. Ville han verkligen att jag skulle följa med på deras tour?
- Eh, Frida? sa Zayn och viftade med handen framför ögonen på mig.
- Åh, ja, ja visst! sa jag glatt. Men Quinn och Alice då?
- Det är dig jag skulle sakna mest, sa Zayn och blinkade. Men snacka med dem du och se om de vill följa med de också!
- Okej! sa jag och jag kände mig överlycklig. Kunde det bli bättre än att få följa med de fem mest underbara killar på denna jord på deras tour med sina bästa kompisar?
Quinns perspektiv:
Jag låg i sängen och gjorde i princip ingenting. Frida var ute med Zayn och Alice hade åkt och hälsat på en gammal vän som flyttat till London för ett år sedan. Jag försökte komma på något roligt att göra och jag funderade på att messa Niall, men sen tänkte jag att han var säkert upptagen, men då plingade min mobil till. Jag tog upp den och läste sms:et från Niall " Hej Quinn! Har du lust att hitta på något? Jag är ensam här, Zayn är ju med Frida och de andra killarna handlar lite... vill du typ beställa pizza och se på film eller nåt?"
Jag blev så glad att jag hoppade upp och ner i sängen. Jag sansade mig, satte mig ner i sängen och svarade " Hej Niall! Det gör jag gärna, ska jag komma till ert hotell?"
Kort därefter fick jag svar " Great! Ja gör det, jag beställer pizza!" jag skickade ett snabbt "okej!" och gick sedan för att sätta på mina gråa converse.
Dörren öppnades och jag möttes av Nialls stora léende.
- Hej! sa han och gav mig en varm kram.
- Hej! sa jag och kramade tillbaka, han släppte taget om mig fast jag skulle hellre stått kvar så mycket längre.
- Du, vi drar och hämtar pizzan på direkten! sa han och jag log.
- Okej, var ligger pizzerian?
- Typ 5 minuters prommenad härifrån.
- Okej!
Jag funderade på varför Niall bara frågat mig om jag ville göra något. Han visste ju att Frida var med Zayn, men han visste ju inte att Alice inte var hemma...
- Quinn? sa Niall och skrattade jag vaknade upp ur mina tankar och skakade på huvudet.
- Haha, ehm, aa?
- Vad gillar du för pizza? han fnissade lite och fortsatte. Jag beställde en vesuvio och en hawaii, vilken vill du ha?
- Ehm, jag tar gärna vesuvio, sa jag och skämdes lite över min barnsliga smak.
- Bra, för jag ville ha hawaiin! sa han och jag skrattade.
Min mobil plingade till och jag såg att jag fått ett sms från Frida: " Hej tjejor! Skulle ni vilja följa med på killarnas tour om några dagar? Zayn frågade mig och vi alla får följa med om vi vill!! :D" jag tittade förvånat på skärmen och undrade om de andra killarna också visste om det.
- Niall?
- Aa? han vände sig mot mig och log sit urgulliga léende.
- Visste du om att Zayn frågat Frida om hon ville följa med på er tour? frågade jag osäkert.
- Ja, eller nej. Alltså han har snackat om att fråga henne med oss och vi sa att det var okej, men jag visste inte att han hade frågat, sa Niall.
- Ehm, okej, sa jag tyst. Visste du att han frågat om jag och Alice ville med också?
Niall sken upp.
- Va? Nej, det visste jag inte! sa han glatt. Så ni ska med allihopa?
Han såg förväntansfull ut och jag fnissade lite åt honom.
- Jag måste typ snacka med mina föräldrar först... tror jag, sa jag och tänkte på att jag inte berättat så mycket om killarna för dem. Jag berättade för dem att vi träffade er förut, men jag har inte sagt att vi faktiskt lärt känna er lite och så... jag tror inte de vill att jag åker med på en tour med några som de inte alls känner.
Nialls uttryck ändrades till ett besviket i stället för ett förväntansfullt.
- Men jag ska göra mitt bästa för att övertala dem! sa jag och han såg lite gladare ut. Om du, eh ni vill att jag följer med alltså.
- Självklart! sa Niall och jag blev alldeles varm inombords.
- Där är pizzerian! utbrast Niall efter att det varit tyst en stund. Han pekade på en skylt som hände ut från en vägg lite längre fram.
Vi gick in på pizzerian och de som jobbade där kände igen Niall.
- Hej Niall! hörde jag flera av dem ropa.
Niall skrattade lite och hälsade tillbaka.
- Kommer du hit ofta eller? frågade jag och skrattade.
- Jaa, jag och killarna kommer hit rätt regelbundet, svarade han och skrattade lite han med.
Vi betalade pizzorna, tog dem och gick mot hotellet.
- Så vad tycker du om London? frågade Niall.
- Jag verkligen älskar det! sa jag lyckligt.
- Jaa, sa Niall och kollade in i mina ögon. Det är verkligen vackert!
Så vad tycks om kap 12? Forsätt kommentera, vi blir hur glada som helst av era kommentarer! :) Det är kommentarerna som gör att det blir roligare att skriva så sluta inte :) <3
Kapitel 11
Detta har hänt:
Det knackade på dörren och jag kollade på klockan.
- Hm, Zayn är tidig! sa jag och tjejerna tittade på klockan och sedan undrande på mig.
Jag gick fram till dörren och öppnade den, men till mim förvåning var det inte alls Zayn som stod i korridoren.
Fridas perspektiv:
- Åh, hej Lucas! sa jag förvånat. Jag tittade bak och såg att Alice stelnade till och Quinn tittade undrande på mig.
- Hej! sa Lucas. Eh, är Alice här?
Han såg osäker ut och jag förstod honom, han visste ju inte att vi bodde med Alice eller ens att vi kände henne.
- Ehm, ja hon är här, sa jag och vände mig om mot Alice som reste sig upp och gick mot dörren.
- Hej, sa hon tyst och jag såg att hon undvek ögonkontakt med Lucas.
- Hej Alice, jag skulle vilja prata med dig... ensam, om det går bra?
Alice tvekade mén sedan ryckte hon på axlarna.
- Okej, sa hon och gick ut i korridoren med Lucas och stängde dörren bakom sig.
Jag och Quinn tittade osäkert på varandra och efter bara några minuter kom Alice in igen och jag hörde Lucas steg bort i korridoren.
- Vad sa han? frågade Quinn.
- Han sa förlåt och att han var dum och så... han sa att han verkligen gillade mig men han ville inte mista mig som vän på grund av det här, han ville lära känna mig mer så vi bestämde oss för att vi skulle träffas imorn också, hon tog en paus och drog efter andan, sedan förtsatte hon. Han sa att jag kunde ta med er om jag tyckte att det kändes bättre.
Vi nickade.
- Vill du att vi följer med? frågade jag och Alice nickade.
- Om ni vill allstå! sa hon.
- Självklart, vill du ha med oss så följer vi med! sa jag och Quinn nickade.
Det knackade på dörren igen och jag gick för att öppna.
Zayns perspektiv:
Jag knackade på hotellrumsdörren och kort därefter kom Frida och öppnade. Hon hade en vit, vacker klänning på sig och hennes mörkbruna hår hade hon lockat till korkskruvar. Jag tittade på henne där hon stod och var så vacker.
- Hej på dig med Zayn! sa hon och skrattade när jag märkte att jag stod och tittade på henne med öppen mun utan att säga något.
- Öh, hej! sa jag. Du är jättefin!
Hon tittade ner i marken.
- Tack, du är också jättefin! svarade hon. Du är jättesöt i kostym!
- Haha, tack sötis! sa han och tog min hand i sin.
Vi kom ut ur lobbyn och Frida stannade till när hon såg limousinen. Hon stod och stirrade på den, sedan vände hon sig om mot mig och pekade på den.
- Är det, började hon. Allstå vi?
- Ja, limousinen är till oss, sa jag och skrattade.
Fridas perspektiv:
- Wow! sa jag. Jag kunde inte fatta att Zayn fixat en limousin bara för mig och honom.
- Du är bara för bra för att vara sann! sa jag och log mot honom.
- Du är bättre!
- Jag tror inte att det är möjligt, sa jag och Zayn log.
- Shall we? frågade han och gestikulerade mot limousinen.
- We shall! svarade jag och Zayn krokade sin arm i min och vi gick mot limon. Han öppnade bildörren och lät mig gå in, sedan sprang han snabbt till andra sidan limon och hoppade själv in.
- Det tar ett tag att åka dit vi ska, så vi kan väl prata lite om dig? sa han och tog min hand.
- Vi kan väl prata om dig i stället? försökte jag men Zayn lät mig inte komma undan så lätt.
- Nehej du! Jag vet så lite om dig och jag vill veta allt!
Jag skrattade lite nervöst.
- Var ska jag börja? frågade jag.
- Du kan berätta om hur du har det hemma i Sverige, om familjen och skolan och så.
- Okej, sa jag som helst inte ville prata om hur jag hade det hemma, jag ville bara glömma det och helst av allt bara flytta därifrån och aldrig komma tillbaka, fast jag skulle aldrig klara mig utan Quinn och Alice.
- Jaa, Sverige är ett rätt tråkigt land, tycker jag själv...
- Jag gillar Sverige! flikade Zayn in och jag skrattade.
- Du skulle nog tycka att det var rätt tråkigt att bo där... i alla fall, jag bor med min mamma och pappa, men jag har en storebror som flyttat hemifrån. Jag var väldigt nära honom förut men sedan han flyttade han jag knappt träffat eller hört av honom. Han flyttade rätt långt bort, jag antar att han ville komma så långt ifrån mamma och pappa som möjligt.
- Vadådå? sa Zayn och såg lite orolig ut.
- Tja, det är rena helvetet hemma hos mig... sa jag och svalde. Mamma dricker bara för det mesta och pappa... gör i princip ingenting. Han jobbar när han vill och tar ledigt när det passar honom, jag förstår inte att de inte sparkat honom än, det är säkert bara för att chefen är en nära vän...
- Frida jag hade ingen aning, sa Zayn och kramade om min hand hårdare. Varför har du inte sagt något till mig?
Jag ryckte på axlarna, jag hade inget svar.
- Sånt här är viktigt att prata med folk om, sa han.
- Jag vet, jag vet och jag gör det! Jag pratar med Alice och Quinn och Quinns föräldrar.
- Quinns föräldrar? sa Zayn frågande.
- Ja, man kan säga att jag i princip bott hos hemma hos Quinn det senaste halvåret och de har blivit nästan som föräldrar för mig.
Jag berättade lite mer om hur jag hade det hemma och om min rätt så tuffa uppväxt. Jag paratade inte ofta med folk om min uppväxt och om hur jobbigt det var hemma, men med Zayn kändes det så lätt och han lyssnade och förstod mig.
- Men nu pratar vi om något roligare, sa jag oc Zayn nickade och tittade snabbt ut genom fönstret.
- Vi är faktiskt framme nu! sa han och vände sig mot mig. Limon stannade och Zayn hoppade ut.
- Vänta! ropade han och stängde dörren och snart öppnades dörren på min sida och jag möttes av Zayns stolta leende jag fnissade lite åt honom och han sträckte fram sin hand. Jag tog den klev ut och han stängde dörren bakom mig. Jag tittade runt och såg att vi befann oss på en vacker, vit strand.
- Vart ska vi? frågade jag och log.
- Dit, sa Zayn och pekade ungefär 50 meter bakom mig. Jag vände mig om och den vackra synen fick mig att dra efter andan.
Eftersom ni var så snälla och kommenterade mycket la vi ner all extra tid idag för att skriva ett nytt kapitel! :) Om ni är jätteduktiga och kommenterar ännu mer så kanske det kommer en ny del redan imorn, who knows ;) Hann tyvärr inte med några bilder till kapitlet, men, men :) <3
Det knackade på dörren och jag kollade på klockan.
- Hm, Zayn är tidig! sa jag och tjejerna tittade på klockan och sedan undrande på mig.
Jag gick fram till dörren och öppnade den, men till mim förvåning var det inte alls Zayn som stod i korridoren.
Fridas perspektiv:
- Åh, hej Lucas! sa jag förvånat. Jag tittade bak och såg att Alice stelnade till och Quinn tittade undrande på mig.
- Hej! sa Lucas. Eh, är Alice här?
Han såg osäker ut och jag förstod honom, han visste ju inte att vi bodde med Alice eller ens att vi kände henne.
- Ehm, ja hon är här, sa jag och vände mig om mot Alice som reste sig upp och gick mot dörren.
- Hej, sa hon tyst och jag såg att hon undvek ögonkontakt med Lucas.
- Hej Alice, jag skulle vilja prata med dig... ensam, om det går bra?
Alice tvekade mén sedan ryckte hon på axlarna.
- Okej, sa hon och gick ut i korridoren med Lucas och stängde dörren bakom sig.
Jag och Quinn tittade osäkert på varandra och efter bara några minuter kom Alice in igen och jag hörde Lucas steg bort i korridoren.
- Vad sa han? frågade Quinn.
- Han sa förlåt och att han var dum och så... han sa att han verkligen gillade mig men han ville inte mista mig som vän på grund av det här, han ville lära känna mig mer så vi bestämde oss för att vi skulle träffas imorn också, hon tog en paus och drog efter andan, sedan förtsatte hon. Han sa att jag kunde ta med er om jag tyckte att det kändes bättre.
Vi nickade.
- Vill du att vi följer med? frågade jag och Alice nickade.
- Om ni vill allstå! sa hon.
- Självklart, vill du ha med oss så följer vi med! sa jag och Quinn nickade.
Det knackade på dörren igen och jag gick för att öppna.
Zayns perspektiv:
Jag knackade på hotellrumsdörren och kort därefter kom Frida och öppnade. Hon hade en vit, vacker klänning på sig och hennes mörkbruna hår hade hon lockat till korkskruvar. Jag tittade på henne där hon stod och var så vacker.
- Hej på dig med Zayn! sa hon och skrattade när jag märkte att jag stod och tittade på henne med öppen mun utan att säga något.
- Öh, hej! sa jag. Du är jättefin!
Hon tittade ner i marken.
- Tack, du är också jättefin! svarade hon. Du är jättesöt i kostym!
- Haha, tack sötis! sa han och tog min hand i sin.
- Hej då tjejer! ropade Zayn.
- Hej då! svarade Quinn och Alice. Ha det så kul!
Vi kom ut ur lobbyn och Frida stannade till när hon såg limousinen. Hon stod och stirrade på den, sedan vände hon sig om mot mig och pekade på den.
- Är det, började hon. Allstå vi?
- Ja, limousinen är till oss, sa jag och skrattade.
Fridas perspektiv:
- Wow! sa jag. Jag kunde inte fatta att Zayn fixat en limousin bara för mig och honom.
- Du är bara för bra för att vara sann! sa jag och log mot honom.
- Du är bättre!
- Jag tror inte att det är möjligt, sa jag och Zayn log.
- Shall we? frågade han och gestikulerade mot limousinen.
- We shall! svarade jag och Zayn krokade sin arm i min och vi gick mot limon. Han öppnade bildörren och lät mig gå in, sedan sprang han snabbt till andra sidan limon och hoppade själv in.
- Det tar ett tag att åka dit vi ska, så vi kan väl prata lite om dig? sa han och tog min hand.
- Vi kan väl prata om dig i stället? försökte jag men Zayn lät mig inte komma undan så lätt.
- Nehej du! Jag vet så lite om dig och jag vill veta allt!
Jag skrattade lite nervöst.
- Var ska jag börja? frågade jag.
- Du kan berätta om hur du har det hemma i Sverige, om familjen och skolan och så.
- Okej, sa jag som helst inte ville prata om hur jag hade det hemma, jag ville bara glömma det och helst av allt bara flytta därifrån och aldrig komma tillbaka, fast jag skulle aldrig klara mig utan Quinn och Alice.
- Jaa, Sverige är ett rätt tråkigt land, tycker jag själv...
- Jag gillar Sverige! flikade Zayn in och jag skrattade.
- Du skulle nog tycka att det var rätt tråkigt att bo där... i alla fall, jag bor med min mamma och pappa, men jag har en storebror som flyttat hemifrån. Jag var väldigt nära honom förut men sedan han flyttade han jag knappt träffat eller hört av honom. Han flyttade rätt långt bort, jag antar att han ville komma så långt ifrån mamma och pappa som möjligt.
- Vadådå? sa Zayn och såg lite orolig ut.
- Tja, det är rena helvetet hemma hos mig... sa jag och svalde. Mamma dricker bara för det mesta och pappa... gör i princip ingenting. Han jobbar när han vill och tar ledigt när det passar honom, jag förstår inte att de inte sparkat honom än, det är säkert bara för att chefen är en nära vän...
- Frida jag hade ingen aning, sa Zayn och kramade om min hand hårdare. Varför har du inte sagt något till mig?
Jag ryckte på axlarna, jag hade inget svar.
- Sånt här är viktigt att prata med folk om, sa han.
- Jag vet, jag vet och jag gör det! Jag pratar med Alice och Quinn och Quinns föräldrar.
- Quinns föräldrar? sa Zayn frågande.
- Ja, man kan säga att jag i princip bott hos hemma hos Quinn det senaste halvåret och de har blivit nästan som föräldrar för mig.
Jag berättade lite mer om hur jag hade det hemma och om min rätt så tuffa uppväxt. Jag paratade inte ofta med folk om min uppväxt och om hur jobbigt det var hemma, men med Zayn kändes det så lätt och han lyssnade och förstod mig.
- Men nu pratar vi om något roligare, sa jag oc Zayn nickade och tittade snabbt ut genom fönstret.
- Vi är faktiskt framme nu! sa han och vände sig mot mig. Limon stannade och Zayn hoppade ut.
- Vänta! ropade han och stängde dörren och snart öppnades dörren på min sida och jag möttes av Zayns stolta leende jag fnissade lite åt honom och han sträckte fram sin hand. Jag tog den klev ut och han stängde dörren bakom mig. Jag tittade runt och såg att vi befann oss på en vacker, vit strand.
- Vart ska vi? frågade jag och log.
- Dit, sa Zayn och pekade ungefär 50 meter bakom mig. Jag vände mig om och den vackra synen fick mig att dra efter andan.
Eftersom ni var så snälla och kommenterade mycket la vi ner all extra tid idag för att skriva ett nytt kapitel! :) Om ni är jätteduktiga och kommenterar ännu mer så kanske det kommer en ny del redan imorn, who knows ;) Hann tyvärr inte med några bilder till kapitlet, men, men :) <3
Ny design
Ny design i bloggen!
Ville göra bloggen lite snyggare så jag fixade lite med designen, den är fortfarande enkel, men nu får det vara såhär ett tag! Hoppas ni i alla fall tycker den är helt okej :)
Och tack för alla jättefina kommentarer, det gör verkligen våran dag! Keep up the good work :)
En jättefin bild på jättefina Niall:
Kapitel 10
Detta har hänt:
- Wow! sa jag när jag såg rosorna i parken. Asså WOW!
- Jag vet!, sa Lucas och vände sig mot mig.
- De är så vackra!
- Du är vackrare, sa Lucas och tog ett steg närmare mig och jag kände mig obekväm, det kändes inte rätt.
- Lucas jag...
- Schhh... avbröt han. Du är så fin, du vet bara inte om det.
Han lutade sig fram och kysste mig.
Alices perspektiv:
Jag la händerna på hans axlar och tryckte bort honom. Jag stirrade på honom och han tittade ner i marken.
- Vad gör du?! utbrast jag.
- Jag... förlåt, det var inte meningen...
- Vadå inte meningen? Så du bara råkade kyssa mig? sa jag upprört.
Jag trodde inte precis att han bara råkat snubbla in i mig "råkat" kyssa mig.
- Nej jag, du... du förstår inte, började han.
- Nej du har rätt, jag förstår verkligen inte, sa jag. Lucas, jag gillar dig, men jag känner dig knappt. Förstår du inte att du går alldeles för fort fram?
- Du är så fin, jag kunde inte motstå, sa han och la sina händer på mina axlar.
Jag backade och han släppte.
- Jag... jag måste gå Lucas, sa jag, vände mig om och gick snabbt iväg.
När jag kommit ut ur parken började jag springa lite och jag kände att tårarna tryckte i ögonvrån. Det var så många tankar som flög runt i huvudet på mig, jag visste inte vad jag skulle tro eller tycka.
Jag kom fram till killarnas hotell. Jag visste inte var varken de eller Quinn och Frida var men jag provade. Jag gick snabbt mot hissen och åkte upp till killarnas våning. Jag knackade på dörren och det dröjde länge innan den öppnades. Harry tittade förvånat på mig.
- Jag trodde inte att du skulle vara tillbaka så tidigt, sa han.
- Nej det... det hände en grej. Är Frida eller Quinn här?
- Ehm, nej, de är ute allihopa.
- Varför följde inte du med? frågade jag förvånat.
- Äh, jag var trött så jag stanna hemma, sa han och tittade ner jag nickade och han fortsatte: Så, vill du komma in eller ska du träffa de andra?
Jag skakade på huvudet.
- Nej, jag orkar inte träffa alla just nu, är det okej om jag kommer in?
- Ja, visst, självklart! sa Harry och lät mig komma in.
Harrys perspektiv:
Jag gick undan för att släppa in henne och stängde sedan dörren. Jag visste inte varför men jag var lite nervös. Det kanske var för att jag inte kände Alice så bra? Hon gick in i det stora vardagsrummet och satte sig med en suck ner på soffan. Jag såg att hon var bekymrad. Istället för sitt vanliga strålande leende hade hon en rynka i pannan och hennes ögon såg lite röda ut, som om hon gråtit.
- Alice? sa jag och satte mig bredvid henne, hon nickade men sa inget. Hur är det? Du verkar bekymrad.
Hon satt bara där och tittade ner i knät. Sedan drog hon ett djupt andetag och började berätta.
- Du vet Lucas, som jag skulle träffa idag?
Jag nickade och av någon anledning gillade jag honom inte, trots att jag aldrig träffat honom.
- Vi gick i Regents park och kollade på rosorna och pratade lite och så... så började han prata om hur fin jag var och sen... kysste han mig.
Jag kände hur jag fick en klump i halsen.
- Han... min röst sprack och jag harklade mig. Han vad?!
- Han kysste mig, sa Alice, mycket tystare den här gången.
- Men han känner dig ju inte ens! sa jag upprört och Alice skakde långsamt på huvudet.
- Nej, jag vet, det är det som är så konstigt. Jag menar jag gillar Lucas, men vi känner ju inte varandra och jag vill bara vara vän med honom... Tror jag, men jag känner honom inte så det är väl en bra sak att börja med, att lära känna varandra alltså.
Jag tittade på henne och nickade långsamt.
- Ja, om du gillar honom så är det väl bra att lära känna honom...
- Jo men jag vet liksom inte, han gillar ju tydligen mig men han går alldeles för fort fram, jag menar, vem kysser någon man inte ens känner?
- Mm, mumlade jag och märkte att jag fick en konstig känsla i magen när Alice pratade om Lucas, det kändes inte bra...
Alice skakade på huvudet.
- Jag orkar inte tänka på det just nu, kan vi inte hitta på något? frågade hon och tittade på mig.
- Öh, jo visst! Vad vill du göra? frågade jag lite förvånat.
- Jag vet inte, kanske se på film eller spela spel? föreslog hon.
- Film! sa jag som tröttnat lite på allt spelande.
- Okej! Ska vi hyra eller?
- Aa, vi har inga bra filmer här, sa jag och vi gick ut för att hyra film.
Fridas perspektiv:
Jag gick bredvid Zayn och han log mot mig. Liam, Louis, Niall och Quinn gick en bit bakom oss. De pratade och skrattade men Zayn och jag gick tysta. Vi behövde inte prata, jag var glad bara jag fick titta på honom. Han la sin arm över mina axlar och jag log mot honom och såg in i hans tindrande ögon.
- Oh my god! Zayn Maaaaaliiiik! hörde vi någon bakom oss skrika, Zayn suckade lite, skrattade och vände sig om mot fanet och log.
- Kan jag jättesnälla få ta en bild med dig? sa hon och såg bedjande ut.
- Självklart! sa Zayn och skrattade lätt.
Jag tog en bild på dem och tjejen fick syn på Liam, Louis och Niall och sprang fram till dem istället.
Zayn skrattade.
- Våra fans är underbara! sa han. Man blir så glad varje gång man träffar ett fan, de är så engagerade och det känns bra att ha en positiv inverkan på någon annans liv!
Jag log mot honom och nickade.
- Men ikväll är det bara du och jag, inga fans, inga paparazzis, sa han och drog mig närmre intill honom.
- Vart ska vi? sa jag nyfiket.
- Det får du se! sa han och log lurigt.
Jag tittade på klockan, 17.32, Zayn hade sagt att han skulle komma förbi hotellet och hämta mig 18.00. Jag ställde mig framför den stora spegeln och granskade mig själv.
- Frida, du är jättefin! sa Quinn. Du behöver inte vara orolig, alls!
Jag log mot henne och snurrade runt i min vita klänning som jag valt ut.
- Wow! sa Alice när hon kom ut från badrummet. Vad fin du är! Åh, jag älskar din klänning, och ditt hår! Waah, dela med dig av din skönhet liksom!
Jag skrattade åt henne.
- Du behöver ingen mer, du är så fin att det räcker och blir över! sa jag till Alice och hon log mot mig.
- Men Alice, nu får du berätta om hur det gick med Lucas! sa Quinn glatt och Alice suckade.
- Eh, jaa det blev ju inte precis som jag tänkt mig... började hon och sedan berättade hon vad som hänt.
- Och jag vet inte vad jag ska tycka eller tro, avslutade hon.
- Men Alice varför har du inte sagt något tidigare?! utbrast Quinn upprört.
- Förlåt, jag vet att jag skulle sagt till er, men det kändes ändå rätt bra efter att jag varit med Harry, det fick mig liksom på andra tankar och sedan har jag inte tänkt på det något mer idag.
- Mhm... mumlade Quinn.
Det blev tyst och vi alla tittade ner utan att säga något.
- Så vad gjorde du och Harry då? sa jag för att bryta tystnaden.
- Vi såg på film och snackade lite och så, sa Alice. Han är riktigt gullig, jättesnäll och det varkade som att han verkligen förstod mig när jag berätta om vad som hänt. Fast i början verkade han rätt upprörd.
- Gillar du honom? sa Quinn och log mot Alice.
- Asså ja, fast nej, bara som vän, och jag måste typ snacka med Lucas...
- Låt honom ta kontakt med dig, sa jag. Om han bryr sig får han ta intsiativet!
Alice nickade lite.
- Jaa, du har nog rätt.
Det knackade på dörren och jag kollade på klockan.
- Hm, Zayn är tidig! sa jag och de tjejerna tittade på klockan och sedan undrande på mig.
Jag gick fram till dörren och öppnade den, men till mim förvåning var det inte alls Zayn som stod i korridoren.
Så kapitel 10! Tack för kommentarerna om vad ni tyckte om Louis och Liam!! Men sluta inte kommentera snälla, det är så tråkigt att logga in på blogg.se och knappt se några nya kommentarer "/ vi blir såååå glada när ni kommenterar på snälla sluta inte! :) Så vem tror ni att det är i korridoren? :)) <3
- Mm, mumlade jag och märkte att jag fick en konstig känsla i magen när Alice pratade om Lucas, det kändes inte bra...
Alice skakade på huvudet.
- Jag orkar inte tänka på det just nu, kan vi inte hitta på något? frågade hon och tittade på mig.
- Öh, jo visst! Vad vill du göra? frågade jag lite förvånat.
- Jag vet inte, kanske se på film eller spela spel? föreslog hon.
- Film! sa jag som tröttnat lite på allt spelande.
- Okej! Ska vi hyra eller?
- Aa, vi har inga bra filmer här, sa jag och vi gick ut för att hyra film.
Fridas perspektiv:
Jag gick bredvid Zayn och han log mot mig. Liam, Louis, Niall och Quinn gick en bit bakom oss. De pratade och skrattade men Zayn och jag gick tysta. Vi behövde inte prata, jag var glad bara jag fick titta på honom. Han la sin arm över mina axlar och jag log mot honom och såg in i hans tindrande ögon.
- Oh my god! Zayn Maaaaaliiiik! hörde vi någon bakom oss skrika, Zayn suckade lite, skrattade och vände sig om mot fanet och log.
- Kan jag jättesnälla få ta en bild med dig? sa hon och såg bedjande ut.
- Självklart! sa Zayn och skrattade lätt.
Jag tog en bild på dem och tjejen fick syn på Liam, Louis och Niall och sprang fram till dem istället.
Zayn skrattade.
- Våra fans är underbara! sa han. Man blir så glad varje gång man träffar ett fan, de är så engagerade och det känns bra att ha en positiv inverkan på någon annans liv!
Jag log mot honom och nickade.
- Men ikväll är det bara du och jag, inga fans, inga paparazzis, sa han och drog mig närmre intill honom.
- Vart ska vi? sa jag nyfiket.
- Det får du se! sa han och log lurigt.
Jag tittade på klockan, 17.32, Zayn hade sagt att han skulle komma förbi hotellet och hämta mig 18.00. Jag ställde mig framför den stora spegeln och granskade mig själv.
- Frida, du är jättefin! sa Quinn. Du behöver inte vara orolig, alls!
Jag log mot henne och snurrade runt i min vita klänning som jag valt ut.
- Wow! sa Alice när hon kom ut från badrummet. Vad fin du är! Åh, jag älskar din klänning, och ditt hår! Waah, dela med dig av din skönhet liksom!
Jag skrattade åt henne.
- Du behöver ingen mer, du är så fin att det räcker och blir över! sa jag till Alice och hon log mot mig.
- Men Alice, nu får du berätta om hur det gick med Lucas! sa Quinn glatt och Alice suckade.
- Eh, jaa det blev ju inte precis som jag tänkt mig... började hon och sedan berättade hon vad som hänt.
- Och jag vet inte vad jag ska tycka eller tro, avslutade hon.
- Men Alice varför har du inte sagt något tidigare?! utbrast Quinn upprört.
- Förlåt, jag vet att jag skulle sagt till er, men det kändes ändå rätt bra efter att jag varit med Harry, det fick mig liksom på andra tankar och sedan har jag inte tänkt på det något mer idag.
- Mhm... mumlade Quinn.
Det blev tyst och vi alla tittade ner utan att säga något.
- Så vad gjorde du och Harry då? sa jag för att bryta tystnaden.
- Vi såg på film och snackade lite och så, sa Alice. Han är riktigt gullig, jättesnäll och det varkade som att han verkligen förstod mig när jag berätta om vad som hänt. Fast i början verkade han rätt upprörd.
- Gillar du honom? sa Quinn och log mot Alice.
- Asså ja, fast nej, bara som vän, och jag måste typ snacka med Lucas...
- Låt honom ta kontakt med dig, sa jag. Om han bryr sig får han ta intsiativet!
Alice nickade lite.
- Jaa, du har nog rätt.
Det knackade på dörren och jag kollade på klockan.
- Hm, Zayn är tidig! sa jag och de tjejerna tittade på klockan och sedan undrande på mig.
Jag gick fram till dörren och öppnade den, men till mim förvåning var det inte alls Zayn som stod i korridoren.
Så kapitel 10! Tack för kommentarerna om vad ni tyckte om Louis och Liam!! Men sluta inte kommentera snälla, det är så tråkigt att logga in på blogg.se och knappt se några nya kommentarer "/ vi blir såååå glada när ni kommenterar på snälla sluta inte! :) Så vem tror ni att det är i korridoren? :)) <3
Kapitel 9
Detta har hänt:
Vi gick in på hotellrummet och jag slängde mig i min säng. Då plingade min I phone till. Jag tog upp den och jag såg att Frida tittade avundsjukt på den. Jag förstod henne, hennes mobil såg ut som stor, grå sten.
Jag tittade på skärmen och klickade upp sms:et.
" Hej Alice! Jag kunde inte låta bli att sms:a, har du lust att göra något redan imorgon? Kanske ta en fika eller något? :) "
- Vem messa? frågade Frida.
- Lucas, sa jag och log. Han vill göra något imorn!
- Åh, säg ja, säg ja, säg ja! utbrast Frida och jag skrattade åt henne där hon stod och hoppade upp och ner på golvet.
- Lugn! sa jag och flinade.
Vi gick in på hotellrummet och jag slängde mig i min säng. Då plingade min I phone till. Jag tog upp den och jag såg att Frida tittade avundsjukt på den. Jag förstod henne, hennes mobil såg ut som stor, grå sten.
Jag tittade på skärmen och klickade upp sms:et.
" Hej Alice! Jag kunde inte låta bli att sms:a, har du lust att göra något redan imorgon? Kanske ta en fika eller något? :) "
- Vem messa? frågade Frida.
- Lucas, sa jag och log. Han vill göra något imorn!
- Åh, säg ja, säg ja, säg ja! utbrast Frida och jag skrattade åt henne där hon stod och hoppade upp och ner på golvet.
- Lugn! sa jag och flinade.
" Visst! När och var? :) "
Jag skickade iväg smset och bara några sekunder senare svarade Lucas. " Kl 12 på starbucks, blir det bra? :)"
Jag svarade att det blev jättebra och Frida stod bredvid mig och skuttade.
- Du vet väl att det är jag som ska träffa honom och inte du? frågade jag och skrattade åt henne. Du får nöja dig med Zayn!
- Ja, jag är bara så glad för din skull! sa hon och skrattade lite. Förrestan kunde jag inte vara nöjdare om jag fick Zayn!
- Han gillar ju dig, sa jag. Du kommer att få honom.
- Mm, det känns bara lite för bra för att vara sant, sa Frida osäkert. Varför jag liksom? Han kan få vem han vill, varför väljer han mig?
- För att du är fantastisk! sa jag och Frida kastade sig över mig och gav mig en stor kram.
- Du är fantastiskare! sa hon och jag skrattade.
- Vad gör ni? frågade Quinn när hon kom ut från badrummet efter att ha duschat.
- Vi kramas och är fantastiskast! ropade Frida och jag skrattade.
- Låter kul! sa Quinn och slängde sig i sängen och kramade om oss. Ni är mina små knäppisar! sa hon sedan.
- Och det kommer vi alltid att vara! sa jag. Eller Frida i alla fall, jag blir din smartis!
Quinn skrattade och Frida slängde en kudde i huvudet på mig.
Zayns perspektiv:
Vi satte oss i bilen och åkte mot hotellet. Jag tog upp min mobil för att smsa Frida " Hej Söt! Vi är på väg hem från intervjun nu, ska vi komma till er eller ni till oss?". Efter en stund fick jag svar: " Hej Gulle! Vi kan väl vara hos er? Skulle vilja se hur ert hotell ser ut!".
- Killar, vi åker till vårt hotell så kommer tjejerna dit! sa jag och killarna nickade. Vi var alla trötta efter en lång dag med långa bilresor.
" Framme om 5!" Jag skickade iväg smset och Frida svarade " Okej, vi börjar gå mot hotellet"
Vi gick in genom svängdörrarna och när vi kom in såg vi att Frida, Quinn och Alice väntade i lobbyn. De kom fram till oss och vi gav dem varsin kram. Jag tog Fidas hand och vi gick alla upp till vårt hotellrum.
- Jag är ledsen om jag är tråkig men jag är så sjukt trött, sa Liam. Jag tror jag ska gå och lägga mig...
- Jag med, sa Louis. Jag är nog ännu tröttare!
- Okej, sa Harry och vi andra nickade. Sov gott!
Jag och Frida var de enda som var vakna. Quinn och Niall hade somnat på golvet på varsin kudde och Alice hade somnat i Harrys säng eftersom han erbjudit sig att sova i soffan. Hon hade sagt emot men han insisterade, som vanligt var han en gentleman runt tjejerna.
Vi pratade länge men snart blev det svårt att hålla ögonen öppna.
Alices perspektiv:
När jag vaknade kände jag knappt igen mig, men sedan mindes jag gårdagen. Jag tittade på klockan 10.57. 10.57?! Jag skulle träffa Lucas om en timme!
- Oh, shit! sa jag tyst och skyndade ut i vardagsrummet. Jag petade på Quinn som låg och sov på golvet på några kuddar med en filt över sig.
- Mmm... vad? mumlade hon.
- Jag ville bara säga att jag sticker nu, viskade jag för att inte väcka Niall. Jag ska träffa Lucas om en timme så jag drar till vårt hotell, byter om och fixar mig, jag messar typ när jag är på väg hem.
- Okej, sa Quinn och vände sig för att somna om.
Jag var inte så nöjd med min look men jag hade inte tid att fixa mitt hopplösa hår. Jag tog min väska och sedan gick jag ut från hotellet, mot Starbucks. När jag kom fram såg jag Lucas sitta vid ett av borden utanför cafét. Han sken upp när han såg mig och gick fram till mig för att krama om mig.
- Hej! sa han och log stort.
- Hej! Hur länge har du väntat? frågade jag och kollade på klockan.
- Klockan är bara någon minut över men jag kom lite tidigare, jag ville ju inte låta dig behöva vänta på mig!
Jag log mot honom, han var väldigt söt där han stod i mörka jeans och en vit t-shirt.
Vi satt länge och pratade och fikade.
- Vill du gå på en liten prommenad? frågade Lucas. Typ Regents park? De har jättevackra rosor!
- Okej, sa jag och vi började gå.
- Wow! sa jag när jag såg rosorna i parken. Asså WOW!
- Jag vet!, sa Lucas och vände sig mot mig.
- De är så vackra!
- Du är vackrare, sa Lucas och tog ett steg närmare mig och jag kände mig obekväm, det kändes inte rätt.
- Lucas jag...
- Schhh... avbröt han. Du är så fin, du vet bara inte om det.
Han lutade sig fram och kysste mig.
Kapitel 9! Okej vad tyckte ni? :) Vad tycker ni om Lucas? :P
Vi skulle också vilja veta er åsikt om en annan grej, tycker ni att Louis och Liam ska vara singlar eller ska de ha sina flickvänner som i verkligheten? We need your opinion! :) Hoppas ni gillar det! :) <3
- Han gillar ju dig, sa jag. Du kommer att få honom.
- Mm, det känns bara lite för bra för att vara sant, sa Frida osäkert. Varför jag liksom? Han kan få vem han vill, varför väljer han mig?
- För att du är fantastisk! sa jag och Frida kastade sig över mig och gav mig en stor kram.
- Du är fantastiskare! sa hon och jag skrattade.
- Vad gör ni? frågade Quinn när hon kom ut från badrummet efter att ha duschat.
- Vi kramas och är fantastiskast! ropade Frida och jag skrattade.
- Låter kul! sa Quinn och slängde sig i sängen och kramade om oss. Ni är mina små knäppisar! sa hon sedan.
- Och det kommer vi alltid att vara! sa jag. Eller Frida i alla fall, jag blir din smartis!
Quinn skrattade och Frida slängde en kudde i huvudet på mig.
Zayns perspektiv:
Vi satte oss i bilen och åkte mot hotellet. Jag tog upp min mobil för att smsa Frida " Hej Söt! Vi är på väg hem från intervjun nu, ska vi komma till er eller ni till oss?". Efter en stund fick jag svar: " Hej Gulle! Vi kan väl vara hos er? Skulle vilja se hur ert hotell ser ut!".
- Killar, vi åker till vårt hotell så kommer tjejerna dit! sa jag och killarna nickade. Vi var alla trötta efter en lång dag med långa bilresor.
" Framme om 5!" Jag skickade iväg smset och Frida svarade " Okej, vi börjar gå mot hotellet"
Vi gick in genom svängdörrarna och när vi kom in såg vi att Frida, Quinn och Alice väntade i lobbyn. De kom fram till oss och vi gav dem varsin kram. Jag tog Fidas hand och vi gick alla upp till vårt hotellrum.
- Jag är ledsen om jag är tråkig men jag är så sjukt trött, sa Liam. Jag tror jag ska gå och lägga mig...
- Jag med, sa Louis. Jag är nog ännu tröttare!
- Okej, sa Harry och vi andra nickade. Sov gott!
Jag och Frida var de enda som var vakna. Quinn och Niall hade somnat på golvet på varsin kudde och Alice hade somnat i Harrys säng eftersom han erbjudit sig att sova i soffan. Hon hade sagt emot men han insisterade, som vanligt var han en gentleman runt tjejerna.
Vi pratade länge men snart blev det svårt att hålla ögonen öppna.
Alices perspektiv:
När jag vaknade kände jag knappt igen mig, men sedan mindes jag gårdagen. Jag tittade på klockan 10.57. 10.57?! Jag skulle träffa Lucas om en timme!
- Oh, shit! sa jag tyst och skyndade ut i vardagsrummet. Jag petade på Quinn som låg och sov på golvet på några kuddar med en filt över sig.
- Mmm... vad? mumlade hon.
- Jag ville bara säga att jag sticker nu, viskade jag för att inte väcka Niall. Jag ska träffa Lucas om en timme så jag drar till vårt hotell, byter om och fixar mig, jag messar typ när jag är på väg hem.
- Okej, sa Quinn och vände sig för att somna om.
Jag var inte så nöjd med min look men jag hade inte tid att fixa mitt hopplösa hår. Jag tog min väska och sedan gick jag ut från hotellet, mot Starbucks. När jag kom fram såg jag Lucas sitta vid ett av borden utanför cafét. Han sken upp när han såg mig och gick fram till mig för att krama om mig.
- Hej! sa han och log stort.
- Hej! Hur länge har du väntat? frågade jag och kollade på klockan.
- Klockan är bara någon minut över men jag kom lite tidigare, jag ville ju inte låta dig behöva vänta på mig!
Jag log mot honom, han var väldigt söt där han stod i mörka jeans och en vit t-shirt.
Vi satt länge och pratade och fikade.
- Vill du gå på en liten prommenad? frågade Lucas. Typ Regents park? De har jättevackra rosor!
- Okej, sa jag och vi började gå.
- Wow! sa jag när jag såg rosorna i parken. Asså WOW!
- Jag vet!, sa Lucas och vände sig mot mig.
- De är så vackra!
- Du är vackrare, sa Lucas och tog ett steg närmare mig och jag kände mig obekväm, det kändes inte rätt.
- Lucas jag...
- Schhh... avbröt han. Du är så fin, du vet bara inte om det.
Han lutade sig fram och kysste mig.
Kapitel 9! Okej vad tyckte ni? :) Vad tycker ni om Lucas? :P
Vi skulle också vilja veta er åsikt om en annan grej, tycker ni att Louis och Liam ska vara singlar eller ska de ha sina flickvänner som i verkligheten? We need your opinion! :) Hoppas ni gillar det! :) <3
Ang. kap 9
Kapitel 9 kommer mest troligt ut imorn, förlåt för lång väntan men den här veckan har varit rätt stressig och så... hoppas ni står ut med vår usla uppdatering, försöker bättra oss!
Kapitel 8
Detta har hänt:
Jag gick runt lite i affären och plötsligt såg jag en klänning som jag inte kunde slita blicken från. Jag gick fram till den och kände på det mjuka tyget. Jag tog klänningen och gick mot provrummen. Jag gick in och provade den. Den satt perfekt. Jag gick ut från provrummet och ställde mig framför den stora spegeln som täckte väggen utanför.
- Wow! hörde jag någon bakom mig säga och jag vände mig om. Jag tittade in i den blonda killens gröna ögon och han log mot mig.
Alices perpektiv:
Jag tittade frågande på honom.
- Vad? frågade jag tveksamt-
- Jag bara... han pausade. Du, du är så vacker!
Jag tittade förvånat på honom, det var ju inte varje dag man blev kallad vacker av en främling på stan. Jag rodnade och tittade ner i marken.
Jag gick runt lite i affären och plötsligt såg jag en klänning som jag inte kunde slita blicken från. Jag gick fram till den och kände på det mjuka tyget. Jag tog klänningen och gick mot provrummen. Jag gick in och provade den. Den satt perfekt. Jag gick ut från provrummet och ställde mig framför den stora spegeln som täckte väggen utanför.
- Wow! hörde jag någon bakom mig säga och jag vände mig om. Jag tittade in i den blonda killens gröna ögon och han log mot mig.
Alices perpektiv:
Jag tittade frågande på honom.
- Vad? frågade jag tveksamt-
- Jag bara... han pausade. Du, du är så vacker!
Jag tittade förvånat på honom, det var ju inte varje dag man blev kallad vacker av en främling på stan. Jag rodnade och tittade ner i marken.
- Ehm, tack...? sa jag osäkert.
- Oj, det där lät säkert jättekonstigt! sa han och skrattade generat.
- Eh, jaa... lite konstigt känns det när en främling kommer fram och säger att man är vacker, sa jag och skrattade lite.
Killen räckte fram handen mot mig och jag greppade om den.
- Lucas, sa han och log.
- Alice, sa jag tillbaka.
Jag tittade på Lucas, han var rätt söt - lång, blond, gröna ögon och skarpa kindben. Han skulle kunna vara modell.
- Du är inte härifrån va? frågade han och jag antog att han märkte det på min rätt så dåliga engelska.
- Eh, nej, sa jag och rodnade. Pratar jag så dålig engelska?
Han skrattade.
- Nej då! Men man hör att du inte kommer härifrån.
Jag nickade.
- Jag kommer från Stockholm, Sverige, sa jag.
- Det skulle varit min första gissning! sa han och jag skrattade lite. Jag har hört att tjejerna är väldigt vackra där.
Självklart kunde jag inte låta bli att rodna. Jag såg att Quinn kom ut från provrummet och tittade undrande på mig där jag stod i en klänning som inte var min och pratade med en främling. Frida kom också ut från sitt provrum och hon gav mig en konstig blick, men sedan flinade hon lite och jag himlade med ögonen.
- Du Lucas, sa jag. Jag måste tyvärr gå nu, men det var trevligt att träffas!
- Okej, sa Lucas och jag tyckte att han såg lite besviken ut. Men skulle du vilja hitta på något nån dag?
Jag såg på honom att han var väldigt självsäker, på ett charmigt sätt.
- Eh, okej visst, sa jag och gav honom mitt nummer.
- Då hör jag av mig! sa han glatt och gav mig en snabb kram.
Jag stod förvånad kvar när han vände sig om och gick. Frida och Quinn rusade fram till mig.
- Vem var det där? frågade Quinn snabbt. Han var ju fett söt!
- Jaa, vem var det? sa Frida med stora ögon.
Jag skrattade lite åt dem.
- Han hette Lucas, sa jag och kom sedan på att det var ungefär så mycket jag visste om honom. Ehm, sen vet jag typ inget mer!
- Men vadå kom han bara fram och börja babbla eller? frågade Frida.
- Haha typ! sa jag och berättade om hur allt börjat och vad han sagt.
- Ja du är verkligen vacker! sa Quinn och jag kramade om henne.
- Ni är vackrare! sa jag och drog in Frida i kramen.
- Och du bara måste köpa den där klänningen! sa Frida. Den är så fin!
Zayns perspektiv:
Vi kom in i ett rum där vi skulle intervjuas och Harry och Niall tävlade om att hinna först till soffan och Louis var inte sen att hänga på. De tre kastade sig på soffan och Louis som hamnade överst dunsade ner på govlet och vi skrattade åt honom. Han blängde på oss men log sedan. En brunhårig tjej kom in i rummet och gick mot oss.
- Jag heter Elina och det är jag som ska intervjua er idag! sa hon glatt.
Hon ställde massor av frågor bland annat från twitter av våra fans. Vi svarade så gott vi kunde men jag kunde inte låta bli att tänka på Frida och tyvärr märkte nog Elina att jag var lite "off".
- Zayn, du verkar ha tankarna på annat håll, tänker du kanske på din flickvän? frågade hon.
- Öh, nej eller asså jag har ingen flickvän, sa jag och jag kände att jag var osäker.
- Så vem är den mystiska tjejen som du har setts med flera gånger de senaste dagarna? frågade hon. Ni ser verkligen ut som ett par!
- Eh, nee.. Fri... jag avbröt mig själv jag kanske inte skulle säga hennes namn?
- Fri...da? gissade Elina och jag suckade men nickade.
- Mm, men nej, vi är bara vänner, sa jag och Louis fnissade.
- Väldigt goda vänner, sa han och jag blängde på honom.
Niall skrattade som vanligt åt Louis och Liam och Harry log och fnissade lite de med.
- Men skulle du kunna tänka dig att bjuda ut henne på dejt? frågade Elina och killarna skrattade ännu mer eftersom de visste att jag redan bjudit ut henne.
Elina tittade undrande på dem.
- Jag gillar henne, det gör jag, började jag. Men vi, dejtar inte...
- Eller? sa Louis i en hostning och tittade menande på mig.
- Är det verkligen sant Zayn? sa Elina och skrattade lite. Det verkar som att killarna har en annan åsikt.
- Nej nu ska vi inte ljuga, sa Liam och jag tittade tacksamt på honom. De dejtar faktiskt inte, än.
Min tacksamma blick byttes ut mot en ond blick och Liam skrattade busigt.
Alices perspektiv:
Vi gick in på hotellrummet och jag slängde mig i min säng. Då plingade min I phone till. Jag tog upp den och jag såg att Frida tittade avundsjukt på den. Jag förstod henne, hennes mobil såg ut som stor, grå sten.
Jag tittade på skärmen och klickade upp sms:et
Det var kap 8! Dålig uppdatering, vi vet, men nu är det inte så mycket i skolan längre så nu ska det nog bli bättre! :) Lämna jättegärna kommentar, vi blir jätteglada om vi får fler kommentarer! :) <3
- Eh, jaa... lite konstigt känns det när en främling kommer fram och säger att man är vacker, sa jag och skrattade lite.
Killen räckte fram handen mot mig och jag greppade om den.
- Lucas, sa han och log.
- Alice, sa jag tillbaka.
Jag tittade på Lucas, han var rätt söt - lång, blond, gröna ögon och skarpa kindben. Han skulle kunna vara modell.
- Du är inte härifrån va? frågade han och jag antog att han märkte det på min rätt så dåliga engelska.
- Eh, nej, sa jag och rodnade. Pratar jag så dålig engelska?
Han skrattade.
- Nej då! Men man hör att du inte kommer härifrån.
Jag nickade.
- Jag kommer från Stockholm, Sverige, sa jag.
- Det skulle varit min första gissning! sa han och jag skrattade lite. Jag har hört att tjejerna är väldigt vackra där.
Självklart kunde jag inte låta bli att rodna. Jag såg att Quinn kom ut från provrummet och tittade undrande på mig där jag stod i en klänning som inte var min och pratade med en främling. Frida kom också ut från sitt provrum och hon gav mig en konstig blick, men sedan flinade hon lite och jag himlade med ögonen.
- Du Lucas, sa jag. Jag måste tyvärr gå nu, men det var trevligt att träffas!
- Okej, sa Lucas och jag tyckte att han såg lite besviken ut. Men skulle du vilja hitta på något nån dag?
Jag såg på honom att han var väldigt självsäker, på ett charmigt sätt.
- Eh, okej visst, sa jag och gav honom mitt nummer.
- Då hör jag av mig! sa han glatt och gav mig en snabb kram.
Jag stod förvånad kvar när han vände sig om och gick. Frida och Quinn rusade fram till mig.
- Vem var det där? frågade Quinn snabbt. Han var ju fett söt!
- Jaa, vem var det? sa Frida med stora ögon.
Jag skrattade lite åt dem.
- Han hette Lucas, sa jag och kom sedan på att det var ungefär så mycket jag visste om honom. Ehm, sen vet jag typ inget mer!
- Men vadå kom han bara fram och börja babbla eller? frågade Frida.
- Haha typ! sa jag och berättade om hur allt börjat och vad han sagt.
- Ja du är verkligen vacker! sa Quinn och jag kramade om henne.
- Ni är vackrare! sa jag och drog in Frida i kramen.
- Och du bara måste köpa den där klänningen! sa Frida. Den är så fin!
Zayns perspektiv:
Vi kom in i ett rum där vi skulle intervjuas och Harry och Niall tävlade om att hinna först till soffan och Louis var inte sen att hänga på. De tre kastade sig på soffan och Louis som hamnade överst dunsade ner på govlet och vi skrattade åt honom. Han blängde på oss men log sedan. En brunhårig tjej kom in i rummet och gick mot oss.
- Jag heter Elina och det är jag som ska intervjua er idag! sa hon glatt.
Hon ställde massor av frågor bland annat från twitter av våra fans. Vi svarade så gott vi kunde men jag kunde inte låta bli att tänka på Frida och tyvärr märkte nog Elina att jag var lite "off".
- Zayn, du verkar ha tankarna på annat håll, tänker du kanske på din flickvän? frågade hon.
- Öh, nej eller asså jag har ingen flickvän, sa jag och jag kände att jag var osäker.
- Så vem är den mystiska tjejen som du har setts med flera gånger de senaste dagarna? frågade hon. Ni ser verkligen ut som ett par!
- Eh, nee.. Fri... jag avbröt mig själv jag kanske inte skulle säga hennes namn?
- Fri...da? gissade Elina och jag suckade men nickade.
- Mm, men nej, vi är bara vänner, sa jag och Louis fnissade.
- Väldigt goda vänner, sa han och jag blängde på honom.
Niall skrattade som vanligt åt Louis och Liam och Harry log och fnissade lite de med.
- Men skulle du kunna tänka dig att bjuda ut henne på dejt? frågade Elina och killarna skrattade ännu mer eftersom de visste att jag redan bjudit ut henne.
Elina tittade undrande på dem.
- Jag gillar henne, det gör jag, började jag. Men vi, dejtar inte...
- Eller? sa Louis i en hostning och tittade menande på mig.
- Är det verkligen sant Zayn? sa Elina och skrattade lite. Det verkar som att killarna har en annan åsikt.
- Nej nu ska vi inte ljuga, sa Liam och jag tittade tacksamt på honom. De dejtar faktiskt inte, än.
Min tacksamma blick byttes ut mot en ond blick och Liam skrattade busigt.
Alices perspektiv:
Vi gick in på hotellrummet och jag slängde mig i min säng. Då plingade min I phone till. Jag tog upp den och jag såg att Frida tittade avundsjukt på den. Jag förstod henne, hennes mobil såg ut som stor, grå sten.
Jag tittade på skärmen och klickade upp sms:et
Det var kap 8! Dålig uppdatering, vi vet, men nu är det inte så mycket i skolan längre så nu ska det nog bli bättre! :) Lämna jättegärna kommentar, vi blir jätteglada om vi får fler kommentarer! :) <3
Kapitel 7
Detta har hänt:
Jag flyttade närmare Frida och min arm nuddade hennes och jag kunde känna värmen från henne. Hon fortsatte att titta på tv-skärmen men jag såg att hon log lite. Jag tittade på hennes hand som vilade på hennes ben. Jag tvekade länge men sen tänkte jag tillbaka och kom ihåg att hon sagt att hon gillade mig också. Jag la försiktigt min hand på hennes och hon vände sitt huvud mot mig.
Zayns perspektiv:
Hon log mot mig och jag log tillbaka. Jag tittade bort mot de andra och jag mötte Liams blick. Han lyfte på ögonbrynet och log busigt mot mig när han såg min hand på Fridas. Jag log lite svagt tillbaka och jag såg att han satte armbågen i Harrys sida och tittade sedan menande mot mig och Frida.
- Aj! sa Harry och blängde på Liam.
- Ehm, oj... sa Liam. Förlåt.
Han nickade diskret med huvudet åt mitt och Fridas håll men Harry förstod inte. Liam suckade och försökte med Louis istället som fattade direkt. Han öppnade munnen för att säga något men när han såg min bedjande blick höll han tyst. Jag log tacksamt mot honom, jag ville inte göra någon stor grej av det.
Filmen tog slut och jag kollade på klockan 23.00.
- Oj, killar det är nog dags att vi går hem, sa jag. Vi har ju intervjun imorgon och vi ska sticka rätt tidigt.
- Just det! sa Harry. Det hade jag nästan glömt bort, jag som ville ha sovmorgon...
- Äsch, du får sova ut i övermorgon! sa Liam och Harry nickade.
- Åh, juste, jag och Frida tänkte att vi alla kanske kunde hitta på något när vi kommer hem imorgon, sa jag.
- Okej, låter kul! sa Louis och de andra instämde.
Quinns perspektiv:
Vi sa hej då till killarna och kramade om dem. Alice stängde långsamt dörren bakom dem.
- Asså de är så gulliga! sa hon och jag och Frida instämde.
Jag tittade på Frida.
- Zayn gillar dig helt klart! sa jag och hon log. Jag såg nog att han flyttade närmare och närmare under filmen!
Frida skrattade lite och nickade.
- Han sa det till mig, sa Frida och både jag och Alice bara stirrade på henne.
- När vi var ute sa han att han gillade mig och frågade om jag ville äta middag med honom imorn.
Hon tittade ner i marken.
- Oh my god! Zayn Malik frågade om du ville äta middag med honom! utbrast Alice och vi började skratta.
- Du sa väl ja? frågade jag för att vara säker.
- Vem säger nej till en middag med Zayn? sa Frida och log mot mig.
- En galen person... sa Alice.
- Så du skulle säga nej? retades Frida och fick en kudde slängt i huvudet av Alice.
- Ha-ha, sa Alice ironiskt men kunde inte låta bli att skratta lite.
- Men du gillar honom va? frågade jag. Allstå på riktigt?
Frida nickade och jag log stort mot henne.
- Jag är så glad för din skull! sa Alice och log mot Frida. Men nu tycker jag att vi går och sover eftersom vi ska upp i hyfsat god tid imorn och ut för att utforska London!
Alices perspektiv:
Jag vaknade av alarmet på mobilen och jag kollade på klockan, 09.30.
- Dags att vakna tjejer, sa jag och gäspade. Jag tittade på Quinn och Frida. Quinn satte sig upp i sängen och såg hur pigg ut som helst, men Frida bara suckade och drog täcket över huvudet.
- Vakna Frida! sa jag och petade henne i sidan, hon ryckte till eftersom hon var extremt kittlig. Jag petade på henne en gång till och hon rullade över till Quinns säng som stod bredvid.
- Väck mig när frukosten är klar, mumlade hon. Jag vill ha omelett!
Jag och Quinn skrattade åt henne men Quinn ställde sig genast och började på en stor omelett som vi alla tre delade på. Som vanligt var det Quinn lagade supergott. Jag förstod inte var hennes matlagningsförmågor kom ifrån eftersom jag varit hemma och ätit hos Quinn flera gånger när hennes föräldrar lagat maten. Det hade inte smakat bra...
Jag tog min bruna, lilla axelväska och sedan gick vi.
- Så det är shopping och sevärdheter som gäller idag? frågade Quinn och Jag och Frida nickade.
- Yes, så var det tänkt! sa Frida. Jag tycker vi tar shoppingen först!
Jag och Quinn instämde och vi gick mot shoppinggatorna.
Quinn och Frida hade hittat massor av kläder som de gick för att prova, jag hade inte hittat ett enda plagg. Jag gick runt lite i affären och plötsligt såg jag en klänning som jag inte kunde slita blicken från. Jag gick fram till den och kände på det mjuka tyget. Jag tog klänningen och gick mot provrummen. Jag gick in och provade den. Den satt perfekt. Jag gick ut från provrummet och ställde mig framför den stora spegeln som täckte väggen utanför.
- Wow! hörde jag någon bakom mig säga och jag vände mig om. Jag tittade in i den blonda killens gröna ögon och han log mot mig.
Kapitel 7 äntligen uppe! Förlåt för USEL upptatering, men våra lärare tyckte det var kul att prova sätta alla prov och uppgifter samma vecka, det tyckte inte vi... men efter den här veckan har vi nog inte så mycket i skolan så då blir det bättre uppdatering! Kommentera och säg vad ni tyckte om kap 7! :) <3 (haha blev lite fail med bilderna men bättre än inget right? ;))
