onedirectionloove

Detta har hänt:

- Jag frågar mamma och pappa om du och jag får åka med killarna så ringer Alice sina föräldrar och frågar, sa Quinn och jag log tacksamt mot henne.
   Det kändes skönt att hon nästan tog för givet att jag var en del av deras familj, jag hade ju spenderat väldigt mycket tid hemma hos dem och det kändes som om de var min nya familj.
   Quinn tog fram sin mobil och ringde.

Quinns perpektiv:

Jag hörde signalerna gå fram en efter en. Precis när jag skulle lägga på hörde jag pappas röst i andra änden.
- Hej Quinn! sa han glatt. Jag kom precis in genom ytterdörren och då hörde jag telefonen rigna, det var därför det tog så lång tid att svara.
- Haha, okej pappa, sa jag och samlade mig för den stora frågan.
- Ehm, pappa, började jag. Du vet killarna i One Direction, som jag berättade om att vi träffat och umgåtts lite med?
- Mm, sa pappa och han lät inte så glad längre.
Jag drog efter andan och frågade om touren. Det blev tyst i telefonen en lång stund.
- Pappa? sa jag osäkert. Är du där?
- Ehm, jag är kvar...
Det blev tyst igen men efter en stund hörde jag pappa skratta.
- Quinnie, vad är det för fråga? sa han och jag förstod inte vad han menade.
- Vad menar du? frågade jag osäkert.
- Säger du att ett av de största pojkbanden i Europa har frågat om ni vill följa med på deras tour? sa han och skrattade.
- Du kan få prata med dem själv! sa jag och jag kände att ilskan växte inom mig.
- Tror du att jag ljuger?! fräste jag.
- Lugna ner dig Quinn! sa pappa. Jag vet att du inte ljuger, men att följa med på deras tour? Ni känner dem knappt, det är fem tonårskillar som lever livet. De kommer att uttnyttja er!

Alices perspektiv:

Det var inte ofta jag såg Quinn arg, men jag visste att hon hatade när folk hade fördomar om andra och jag hade hört hennes pappa säga att killarna skule utnyttja oss. Jag såg att Frida såg irriterad ut och jag kände mig också irriterad. Han kände inte killarna, han hade aldrig ens träffat dem.
Jag tittade på Quinn och hon såg väldigt obekväm ut, jag förstod att hon ville prata med sin pappa ifred.
- Kom Frida, sa jag. Vi går ut och går lite.
Jag gav henne en menande blick och hon förstod.

Vi kom ut på gatan och efter att vi gått ett tag såg vi en liten klunga med tjejer som stod och viftade med papper och ropade. Mitt i klungan stack Liams huvud upp. Jag skrattade lite och vi gick fram mot honom. Efter ett tag hade tjejerna gått och Liam fick  syn på oss.
- Hej tjejer! sa han glatt och kom fram till oss och gav oss varsin kram. Det kändes fortfarande overkligt att någon som Liam Payne skulle ens känna igen mig.
- Hej! sa vi samtidigt.
- Har ni frågat om touren? frågade Liam.
- Quinn snackar i telefon med hennes pappa just nu och det lutar nog mer mot ett nej än ett ja, sa Frida och Liam såg lite besviken ut.
- Har ni snackat med era föräldrar då? frågade han och jag sneglade mot Frida, hon tittade ner i marken och jag visste att det var ett känsligt ämne så jag svarade för oss båda.