onedirectionloove

- Hazza, vi är framme och vi ska ut och fixa allt med sound check och så, sa han och Harry nickade.

Han ställde sig upp och räckte fram sin hand mot mig. Jag tog den och Harry drog upp mig ur sätet. Vi stod kvar en stund och det blev rätt pinsamt. Harry släppte snabbt min hand och log lite generat.

Jag, Quinn och Frida stod bakom scenen medan killarna repeterade. De hade fixat platser åt oss rätt långt fram så vi gick dit när killarna var klara. Efter ett tag vällde fansen in och de tycktes aldrig ta slut. Det var trångt längst fram och jag kände att folk knuffade mig hit och dit. Killarna kom in och alla skrek. Jag höll för öronen och skrattade lite. Konserten var helt fantastisk men efteråt kände jag mig lite mörbultad efter alla knuffar och armbågar i sidorna.
- Så vad tyckte du? frågade Harry mig efter konserten när vi satt i bussen igen.
- Det var helt sjukt! Ni var fantastiska, sa jag och Harry log lite.

Harrys perspektiv:

Jag kände mig trött och lite instängd så jag gick ut för att ta lite frisk luft. Jag bestämde mig för att ta en kort promenad och bara rensa tankarna. Eter att ha gått en stund såg jag tjej stå med ryggen mot mig med bara en sko på sig. Hon suckade högt och kastade den andra skon i marken. Hon vände sig om mot mig och hennes ansiktsuttryck förändrades från irriterat till förvånat när hon såg mig. Hon var kort, hade axellångt, brunt hår och jag tyckte att hon såg väldigt söt ut där hon stod med bara en sko på sig och tittade på mig med stora, bruna ögon. Jag log mot henne och hon log stort tillbaka. Jag såg på henne att hon kände igen mig och hon gick sakta fram till mig. Jag kunde inte låta bli att skratta när hon gick. Hon hade haft klackskor på sig och när hon bara hade en på sig såg det väldigt roligt ut när hon gick. Hon skrattade generat och  ställde sig på foten utan sko för att ta av den andra också. Hon gick barfota fram till mig och sa:
- Är inte du han, han... hon tänkte efter och jag fyllde i.
- Harry Styles? sa jag och hon nickade ivrigt.
- Ja, han! Eller du, eller, åh! hon stönade och skakade på huvudet.
- Vad är det? frågade jag.
- Inget, jag bara blir så nervös när jag träffar någon känd och så bara börjar jag pladdra på om ingenting som typ vädret, förresten visst är vädret fint idag? Det har inte varit soligt här de senaste dagar... hon avbröt sig själv och suckade. Ungefär så som jag precis gjorde.
   Jag skrattade och hon skrattade lite hon med. Jag tyckte bara att hon var söt när hon pratade på planlöst.
- Vad var det bandet hette? frågade hon. Något med One... One destination!
   Jag skrattade åt att hon såg så nöjd ut när hon trodde att hon kommit på namnet.
- Nej, nästan, sa jag. One Direction.
- Åh, juste, så var det ja, sa hon lite generat. Men vad gör ni här, ni bor väl typ i London egentligen?
- Ja, vi är på tour just nu, svarade jag och hon nickade försående. Vad heter du förresten?
- Julie, sa hon och jag sträckte fram handen.
- Trevligt att träffas Julie, sa jag och hon tog min hand och skakade den.
- Trevligt att träffa dig med! sa hon och log. Förresten, jag bor också i London!
   Jag log när jag tänkte på att vi bodde i samma stad. London var stort, men jag hoppades att jag skulle springa på Julie någon gång i London. Jag kom på att jag fortfarande inte visste varför hon bara haft på sig en sko.
   Jag frågade henne om skon och hon pekade på skon hon kastat i marken och berättade att klacken precis gått av på den skon.
- Och det är rätt långt dit jag ska, så jag får gå utan skor... sa hon och suckade lite. Smart som jag är tog jag inte med mitt busskort heller.
   Hon stampade med foten i marken och gjorde sedan en grimas.
- Aj, sa hon tyst och suckade igen. Jag är så jobbig ibland!
   Jag skrattade lite. Jag tyckte mest att hon var söt när hon stod där och var irriterad på sig själv.
- Jag skulle kunna fixa skjuts hem åt dig om du vill? sa jag och hon sken upp.
- Verkligen? Tack så mycket! sa hon och log med hela ansiktet.
   Jag ringde Paul och frågade om han kunde fixa skjuts till Julie, han sa att bilen skulle komma om ungefär en kvart.
   Vi satte oss på en bänk och pratade. Jag kunde inte sluta tänka på hur gullig hon var.

Kapitel 20 wihooo! Vi vet att det har varit sjukt dålig uppdatering, men kom igen, noll kommentarer!? Sluta inte kommentera, det är inte kul att skriva om ingen uppskattar det :( Men i alla fall, uppdateringen ska bli bättre och jag hoppas att det är likadant med kommentarerna? Så lämna spår efter er och säg vad ni tyckte! Vad tycker ni om Julie så här långt? :)